Hur förbättrar du rekryteringen med hjälp av data och insikter?

Ingenjören lider – precis som de flesta yrkeskategorier – av en rad fördomar. De anses ibland vara ointresserade av det sociala, lite fyrkantiga och bättre på siffror är människor. Vad stämmer och vad stämmer inte? Här delar vi med oss av några insikter.

Ingenjören är mer social än vad vi tror – teamet är allt
Det är intressant att titta på vad som driver en ingenjör. Vid första anblick tänker nog de flesta att det är teknik, innovation och spännande projekt. Detta kan stämma men när vi gräver djupare i vad som verkligen attraherar en ingenjör i arbetet är det påfallande ofta teamet som är svaret. Att skapa och utveckla teknik och processer är intressant – men det verkligt intressanta är hur människorna skapar det tillsammans eller hur människorna tar till sig tekniken.

Ingenjören verkar faktiskt värdera teamarbete och gruppdynamik mer än flera andra yrkesgrupper. Detta har framkommit i djupintervjuer och fokusgrupper och uttrycks av såväl kvinnor som män, unga som erfarna, välutbildade som lågutbildade, chefer som projektledare. Något som förstärker detta är att majoriteten av våra ingenjörer beskriver sig själva som sociala i personlighetstesterna.

Eftersom tekniska lösningar sällan kan produceras utan ett mycket intensivt teamarbete är det egentligen föga förvånande. Toleransen för processer och förankring är mycket stor och i personlighetstesterna ser vi en dragning åt de planerande och strukturerande aspekterna. När vi kommer under skinnet på de flesta ingenjörer är de mjuka värdena avgörande. Men det som fäller avgörandet för om ingenjören ska tycka att just ert företag är intressant är den sociala situation som han eller hon kommer att befinna sig i.

Nyfikna, öppna och specialiserade
Generellt sett är ingenjörer intresserade av att bli specialister. Många vill lära sig mer och är allmänt sett mycket vetgiriga. Att fråga en ingenjör om hens planer framöver är inte svårt – det finns många och stora planer för livet och för yrket. Det finns alltid mer att lära. En annan intressant observation är att många väljer att byta inriktning längs vägen. Det är relativt få som arbetar inom det specialistområde de valde vid studierna.

Generellt sett ska ledarskapet kännas innovativt och företagets produkter eller tjänster ska också vara innovativa. Eller ha en utvecklingspotential. Det kan vara lika spännande att skapa innovation i ett traditionellt företag. Men det är ordet ”utveckling” som är centralt. Det är lika centralt i den egna utvecklingen och karriären, som att företaget har ett dynamiskt synsätt på individen.

Tre andra ord som dyker upp i många sammanhang är struktur, ordning och reda. En ingenjör förväntar sig en viss struktur i projekten och företaget måste ha ordning på administrationen. Man arbetar i en processliknande miljö och tar hänsyn till många faktorer. Vi skulle påstå att detta är unikt för just ingenjörer.

Ledarskapet – en säker och lugn innovatör som baserar beslut på fakta
Vi har frågat vilka förebilder ingenjörer har inom arbetslivet. Det är intressant att konstatera att det återfinns ganska få kändisar på listan men desto fler nära personer. Till exempel närmaste chef, någon som varit en förebild i karriären, en moster, en vän eller en i familjen. Värt att notera är också att vi ser ett flertal kvinnliga företagsledare och forskare som förebilder. I övrigt är det entreprenörer och förändrare, till exempel Elon Musk, som är de mest vanliga förebilderna.

Vi har också tittat på de ledarskapsegenskaper som ingenjören hyllar. Här är det framförallt ödmjukhet, att vara faktabaserad och kompetent i kombination med att våga gå sin egen väg och vara innovativ. Vi ser ett slags lugn, trygg förebild som vågar gå sin egen väg och skapa nya lösningar på samhällets problem. Det framkommer relativt tydligt att ingenjörer har stor respekt för hierarkier och starka ledare. För de yngre ingenjörerna är den som är chef mycket viktig. Chefskapet anges som en orsak till att man valt en arbetsplats men också en orsak till att man väljer att sluta.

Detta avtar med åldern och de som är äldst bryr sig minst om vem som är chef. Kvinnor fäster något större vikt vid ledarskapet än män. Många kvinnor mitt i karriären tycker att ledarskapet inom större industrikoncerner skulle kunna tillåta mer frispråkighet och rak kommunikation. Ju högre utbildningsnivå, desto större krav ställs på ledarskapet. För högskoleingenjörer är ledarskapet inte lika avgörande som för civilingenjörer och högre.

Under småbarnsåren prioriteras work-life balance och anställningstrygghet högst. Dessutom verkar man acceptera att arbeta för ett lite mindre spännande varumärke för att kunna få ihop sitt livspussel. Faktorn innovativ teknik avtar plötsligt.

Vill vi jobba var vi vill?
Att  bestämma när och var man vill jobba värderas högre av äldre ingenjörer, och högst av dem som valt att arbeta som entreprenörer eller konsulter. Det moderna, flexibla arbetssättet har diskuterats noga i en fokusgrupp efter covid-krisen och det är tydligt att detta arbetssätt kräver mer kommunikation med varandra och tydlighet i ledarskapet. Faktorn får totalt sett lägre värde efter covid, vilket kan tyda på att pandemin har visat att mänskliga relationer ändå är viktigt.

Trots att många ser fördelarna från ett privat perspektiv, blir möten och samordning i ett projekt en större utmaning. Vi kan bara konstatera att trots en stor öppenhet för digitalisering vill ingenjörer helst ha en mänsklig miljö, nära samarbete och trevliga kollegor.

I yngre åldrar värderas anställningstrygghet och ett bra chefskap högre och det är relativt få som efterfrågar total flexibilitet i arbetstid och plats. För högskoleingenjörerna är denna faktor också betydligt lägre rankad än för dem med högre utbildning. Gig-ekonomin efterfrågas inte av de yngre i samma utsträckning .

För yngre ingenjörer verkar teknikerbjudandet och känslan att arbeta på ett innovativt företag förhållandevis viktigt. Majoriteten av de ingenjörer vi har intervjuat beskriver känslan av att bidra som viktig, exempelvis att bidra till Sveriges infrastruktur, ny teknikanvändning i samhället eller företagets hållbarhet och säkerhet. Det ger mening till arbetet, men är sällan det avgörande argumentet för att välja ett arbetsgivarvarumärke. De personliga faktorerna går före, som det närmaste teamet, lönen, tryggheten eller geografiskt läge.

AI eller hållbarhet?
Civilingenjörer anser i högre utsträckning än högskoleingenjörer att hållbarhet är av stor i vikt för arbetet. De yngre är också mer intresserade av hållbarhet än de äldre.

De flesta känner sig relativt bekväma med AI och robotar och detta ser man som en viktigare trend än hållbarhet. Det finns dock konsensus kring att det dröjer ett bra tag innan det är något vi använder varje dag. AI hjälper oss att ta bättre beslut och många ser att detta kommer att påverka sättet de jobbar på. Lite motsägelsefullt verkar de flesta tycka att just deras egen bransch är ganska långsam. Ingenjören ser sig generellt som en mänsklig tillgång i samverkan med AI och robotar. Här är några citat:

”Det kommer att ingå mer och mer i arbetet jag utför. Antingen kommer det att handla om att utveckla robot/AI-produkter i sig eller så kommer mitt arbete att röra utveckling där AI/robotar används. Det lär bli både frustrerande och jobbigt samt positivt, underlättande och intressant.”

”Svårt att förutse, men känner att det gäller vara med på tåget. Det skapar viss stress och är samtidigt intressant. Förmodar att enkla rutinmässiga uppgifter kommer försvinna till att börja med. Däremot kanske svårare att tillämpa på områden där relationer, psykologi, mm är centrala ingredienser…”

”Eftersom jag är i mjukvarubranschen som jag ser kommer att påverkas starkt av både robotar men kanske främst AI, där ett möjligt scenario är att AI kommer att sköta utveckling av majoriteten av mjukvara och människor blir arkitekter. Uppbyggnad av team och företagens organisationer kommer att påverkas indirekt.”

Hur rekryterar vi och behåller fler kvinnor?
Många företag vill få in fler kvinnliga ingenjörer i olika roller. Linti Insights har en hel sektion i undersökningen kring jämställdhet. Vi kan dock inte se att kvinnliga ingenjörer svarar speciellt annorlunda än männen. Det skiljer sig inte så mycket hur manliga och kvinnliga ingenjörer beskriver sig i personlighetstester, mer mellan olika utbildningsnivåer och nivå på roller. Det enda som avviker är att kvinnor i högre grad anser sig vara raka och tydliga, principfasta och öppenhjärtiga. De efterfrågar ett mer rakt och tydligt ledarskap. För att slå hål på en gammal fördom anser sig männen ha fler bollar i luften och vara mer av dagdrömmare.

Kvinnor tycker generellt att det är svårt att ta sig förbi en viss nivå inom de större ingenjörsföretagen. Här beskriver de ofta chefskapet som ”inte tillräckligt lyhört” och inte så ”rakryggade”. De som är äldre än 40 anser att deras företag är mer jämställt än de under 40. Hela 27 procent anser att deras företag är ”helt jämställt”.

Walk the talk
Vi kan också se en tydlig efterfrågan från alla deltagare – unga, gamla, kvinnor och män – om att vara ärlig i sin kommunikation och leva som man lär. Se till att annonser och marknadsföring inte lovar värden som inte uppfylls. Att lova för mycket verkar vara den största negativa faktorn för ett arbetsgivarvarumärke. Ingenjörerna är bra på att se igenom det som inte stämmer – Walk the talk. Ett exempel som lyfts fram är hållbarhet. För att hållbarhetsarbete ska kännas trovärdigt gäller att det finns konkreta projekt eller en hållbar idé. Hur gör då ingenjören för att kolla upp om det som arbetsgivaren säger är sanningsenligt? Här kommer nätverket in – vänner och bekanta betyder allt och man kollar upp om det som sägs verkar stämma.

/ Linti Insights