Post pandemi – vilka konsekvenser har pandemin fått för arbetet och hur går vi vidare?

Senvintern och våren 2020 kommer gå till historien. Aldrig har något varit så samhällsomvälvande under så kort tid i fredstid i världen. Jag kommer ihåg de första bilderna på grävmaskiner i Kina som grävde grunden för ett nytt sjukhus som skulle snabbyggas för att ha kapacitet att ta emot alla patienter som man förväntade sig skulle behöva intensivvård. Då hade jag ingen aning hur genomgripande och alltomfattande pandemin skulle bli. För att citera Stefan Löfven: ”Vi såg det inte komma.”

Mars 2020 kom de första restriktionerna. En av dessa var att de som kunde skulle arbeta hemma, och att vi skulle begränsa kontaktytorna till ett fåtal personer för att minska smittspridning. Under våren och sommaren fortsatte restriktioner att gälla, och under hösten började en gradvis uppluckring av de tidigare råden. Men vi kommer sannolikt att få förhålla oss till olika restriktioner i framtiden. Vad har restriktionerna gjort med oss som människor generellt och ingenjörer speciellt? Vilka konsekvenser har det fått på oss som individer, för ledarskap och för våra organisationer? Och hur går vi vidare i ”det nya normala”?’’

För ingenjörer har covid-19 haft mycket olika konsekvenser, precis som för min yrkeskategori psykologer. Man har fått vänja sig vid ett nytt, digitalt arbetssätt, och vänja sig av med småpratandet med kolleger. Men vissa ingenjörer har inte möjligheten av att utföra sitt arbete på distans, precis som vissa psykologer. För de ingenjörer som arbetar med fysisk hantering, har pandemin inneburit att man helt enkelt inte kan utföra sina arbetsuppgifter. De uppdrag man vanligtvis utför har blivit uppskjutna eller inställda. Detta skapar såklart en väldig osäkerhet runt arbetssituationen, men även osäkerhet runt framtiden för ingenjörsyrket med risk för flera pandemier.

Vilka centrala teman kommer då organisationer att behöva adressera i en framtid efter pandemin? Här kommer mina tips:

• Psykologisk trygghet
• Ledarskap på distans
• Kommunikation
• Kultur

Psykologisk trygghet uppstår när förväntningar mellan arbetsgivare och arbetstagare är i balans. Det gör att vi på jobbet har en känsla av att man kan vara sig själv, att man inte behöver vara på sin vakt och att det man har kommit överens om faktiskt blir av. Under pandemin har det funnits enormt många faktorer som kan skapa otrygghet, exempelvis ett företags insatser för att skydda medarbetare mot smitta, skapa förutsättningar för att kunna göra sitt jobb trots ändrade förutsättningar. Att fokusera på att återskapa psykologisk trygghet, kommer att göra omställningar och lärande enklare och snabbare för företag och organisationer. Att vara anpassningsbar som organisation kommer att vara viktigare i framtiden. Det kommer att skilja framgångsrika ingenjörsföretag från de som inte kommer lyckas lika bra.

Ledarskap på distans
Ledarskap är alltid centralt i en organisation. Ledarskap är också svårt. De allra flesta av oss har erfarenheter av ett ledarskap som har lämnat mycket övrigt att önska. Att vara ledare för specialister är ännu svårare, eftersom det inte är självklart att få mandat att leda en specialist. Många specialister är mycket självständiga och kunniga, vilket gör det svårt att acceptera ett traditionellt ledarskap. Ingenjörer som grupp kan även vara mer introverta och det kan göra att kommunikationen blir svårare både inom gruppen och mellan individ och ledare. Om man då lägger till komponenten distansarbete, ja då blir ledarskapet en snudd på olympisk gren. Att leda på distans kräver en stark struktur och tydlig strategisk idé, och mycket goda kommunikativa egenskaper. Att hålla kontakten med medarbetare som har hemmakontor gör man ju i regel digitalt genom mail och digitala möten.

Problemet med digitala möten är att flera viktiga dimensioner försvinner. Småprat, avläsning av ansiktsuttryck och subtila förändringar i tonläget tappar man lätt i en digital miljö, och lägg då till att man blir alldeles för påmind om att man borde ha tvättat håret eller städat i bokhyllan när man närvarar på Zoom-mötet. Att då som ledare sätta en hållbar möteskultur, och uppmuntra till exempelvis småprat, både innan och efter mötet, blir viktigt. Det är inte bara viktigt för kulturen, utan forskning visar att det även är viktigt för innovation. Forskning visar att desto bättre relationer gruppen har, ju tryggare miljö för att släppa fram innovativa idéer. (https://www.facet5global.com/se/) Att leda innebär inte enbart att styra och besluta, det innebär även att skapa sammanhållning och trivsel. Nu när vi antagligen kommer att arbeta mycket på distans även i framtiden, blir detta än viktigare.

Kommunikation internt är alltid viktigt, men såklart ännu viktigare när man inte ses fysiskt. Strategisk ledningskommunikation handlar mycket om budskap, men även om kanaler. Handen upp de som är trötta på digitala möten?! Att kommunicera med medarbetare och team som är trötta och uttråkade efter snart två års jobbande på köksbordet, kräver nytänkande. De företag, ledare och medarbetare som kan utveckla internkommunikationen så att den blir attraktiv och rolig kommer ha mer nöjda och lojala medarbetare i längden.

Kultur
Alla organisationer har en kultur. Kulturen kan kort beskrivas som ”vad vi värderar och hur vi agerar hos oss”. Att ha en konstruktiv organisationskultur är något som de flesta ledningsgrupper önskar sig, men få arbetar strategiskt och medvetet med just kulturen. Många företag tänker att kulturen ger sig om vi bara har anställt rätt personer. Så är det ju inte, eftersom kulturen är en komplex enhet som utformas och utövas i nära samspel med omvärlden. Under en tid där en pandemi dominerar samhället, påverkas såklart förutsättningarna för företagskultur – men så även kulturen i sig själv. Vi måste göra saker på ett annat sätt, vilket gör att prioriteringar och relationer förändras. Vissa organisationer har exempelvis stängt helt för närvaro på jobbet, och andra organisationer har infört krav på munskydd, visir och andra grepp för att hindra smittspridning trots att medarbetarna är på plats. Att arbeta aktivt med kulturen skapar även ett bättre varumärke som arbetsgivare, vilket är helt avgörande vad gäller både att behålla och attrahera de bästa ingenjörerna.